Sedan Covid-19 utbrottet har distansarbetsm?jligheter f?tt en ?kad popularitet. Denna f?r?ndring har skapat ett ?kat behov av forskning inom detta omr?de. D?rf?r syftar denna studie till att genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer ge insikter om IT-anst?lldas preferenser av arbetsmilj?, s?rskilt i j?mf?relse mellan kontorsarbete och distansarbete.

Syftet med studien a?r att bidra med kunskap om hur entrepreno?riell orientering kan ma?ta entrepreno?rskap inom branschen fo?r mobiltelefoni. Fo?rha?llandet mellan entrepreno?rskap och ekonomiska utfall ma?ts med utga?ngspunkt i Millers resonemang om entrepreno?riell orientering.Hur kan entrepreno?rskap operationaliseras? Hur ser fo?rha?llandet ut mellan entrepreno?rskap och ekonomiska utfall?Studien baseras pa? tidigare forskning, facklitteratur, vetenskapliga artiklar, a?rsredovisningar, branschartiklar, avhandlingar och andra relevanta underlag som belyser entrepreno?rskap. Ba?de kvalitativ och kvantitativ metod tilla?mpas fo?r att a?stadkomma triangulering.Entrepreno?rskap kan ma?tas utifra?n hur pass radikal innovationen a?r.

Det ?vergripande syftet med denna studie ?r att med utg?ngspunkt i den fenomenografiska ansatsen unders?ka nio f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet tydligg?rande pedagogik som inkluderingsverktyg i l?rmilj?n utomhus. Studien placerar sig i kontaktytan mellan forskning om inkludering, tillg?ngliga l?rmilj?er utomhus och den praktiska till?mpningen av tydligg?rande pedagogik. Genom att studera f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet och hur f?rskoll?rare anser sig agera i sv?ra situationer som uppst?r i denna milj? har slutsatser kunnat dras kring hur och om tydligg?rande pedagogik anv?nds som ett inkluderingsverktyg.

Sedan Covid-19 utbrottet har distansarbetsm?jligheter f?tt en ?kad popularitet. Denna f?r?ndring har skapat ett ?kat behov av forskning inom detta omr?de. D?rf?r syftar denna studie till att genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer ge insikter om IT-anst?lldas preferenser av arbetsmilj?, s?rskilt i j?mf?relse mellan kontorsarbete och distansarbete.

Tidigare forskning visar pa? arbetets betydelse fo?r ma?nniskan och att arbetslo?shet riskerar att bidra till utanfo?rskap, ha?lsofo?ra?ndringar etc. Syftet med denna uppsats a?r att se pa? varslades personers tillvaro. Hur fo?ra?ndras den sociala gemenskapen och skapas det otrygghet vid varsel? Hur pra?glas informanternas framtidssyn av varslen? Va?rt teoretiska ramverk som anva?nds i denna uppsats a?r stigma/normer, gemainschaft/gesellschaft, deprivationsteori samt identitetsskapandet.Genom sex semistrukturerade djupintervjuer har underso?kningen genererat teman som utanfo?rskap, arbetets betydelse samt va?gen tillbaka och framtiden.

Svenskar byter jobb allt oftare och denna r?rlighet p? arbetsmarknaden ?r kostsam f?r arbetsgivarna. D? det har visat sig att frivillig personaloms?ttning i m?nga fall skulle kunnat kunnat motverkas av arbetsgivaren ?r det relevant att utforska hur organisationer kan arbeta med bibeh?llandet av personal. Ett samlingsbegrepp f?r ?tg?rder som syftar till att fr?mja bibeh?llandet av personal ?r employee retention.

Denna uppsats har sin utga?ngspunkt i Martha C. Nussbaums tes om humanvetenskapens utsatthet i en va?rld da?r beslutsfattare alltmer stra?var efter ekonomisk tillva?xt. Nussbaum menar att de medborgerliga kompetenser som kra?vs i en fungerande demokrati ba?st tra?nas inom ramen fo?r humanvetenskap, men att denna disciplin nedprioriteras till fo?rma?n fo?r a?mnen som pa? ett till synes mer ma?tbart sa?tt fra?mjar den ekonomiska tillva?xten.

I denna underso?kning studeras karakta?ristiska motivationsfaktorer fo?r entrepreno?rer inom spelutveckling. Syftet a?r att bidra till o?kad fo?rsta?else av de motivationsfaktorer som driver spelutvecklare att bli entrepreno?rer och till att fortsa?tta driva verksamheten. Genom att studera de motiv en individ har till att starta fo?retag menar Berridge (2004) att fo?rsta?else fo?r entrepreno?riell motivation kan erha?llas.

Bakgrund: I va?rlden rangordnas prostatacancer som den vanligaste fo?rekommande do?dsorsaken bland ma?n. Da? partnern till en person med prostatacancer har en stor roll i omva?rdnaden av sin familjemedlem, a?r det viktigt att belysa a?ven partnerns upplevelser. Partnern bo?r inkluderas i den personcentrerade omva?rdnaden eftersom oha?lsa och sjukdom sa?llan a?r na?got som pa?verkar endast den sjuka individen, utan a?ven partnern.Syfte: Syftet med denna studie var att belysa partnerns upplevelse av att leva med en man med prostatacancer.

Eftersom sportklubbar i Sverige a?gs av sina medlemmar kan inte privata akto?rer komma in och ko?pa upp en klubb. Vad som ha?nder i Sverige a?r ista?llet att ideella idrottsfo?reningar och ideella fo?reningar sammanblandar sitt varuma?rke. Pa? detta omra?de finns ingen tidigare forskning.

Under vuxenlivets tidiga perioder fo?rva?ntas ungdomar ta sina fo?rsta sja?lvsta?ndiga beslut, na?got som inneba?r en stor fo?ra?ndring i ma?ngas liv. Unga vuxna med psykisk oha?lsa och/eller utanfo?rskap a?r vid denna tidpunkt ofta i behov av sto?d fra?n olika samha?llsakto?rer. Denna uppsats underso?ker hur Tierps kommun har tagit sig an denna utmaning genom att studera Tierpsmodellen 2.0, ett samverkansprojekt mellan ett flertal av stadens samha?llsakto?rer.

I och med en o?kad konkurrens pa? den globala marknaden blir fo?retagande allt viktigare fo?r la?nders ekonomiska situation. Sa? a?r fallet a?ven i Sverige da?r entrepreno?rskapet a?r bekymrande la?gt trots goda fo?rutsa?ttningar. Fo?ljaktligen har entrepreno?rskapet blivit ett omdiskuterat a?mne bland forskare sa?va?l som politiker vilka nu stra?var efter att stimulera nyfo?retagande och sto?djer hja?lpande entrepreno?rsorganisationer samt andra insatser.

Detta a?r en uppsats som underso?ker hur barn relaterar till platsen de bor pa? samt hur platsen pa?verkar hur de ser pa? sin identitet. Uppsatsen a?mnar a?ven granska barns syn pa? sin framtid utifra?n uppva?xten pa? denna plats. Platsen som underso?ks a?r Tierps kommun och barnen som deltar i studien ga?r i la?g -och mellanstadieklasser pa? grundskolor i kommunen.

I och med en o?kad konkurrens pa? den globala marknaden blir fo?retagande allt viktigare fo?r la?nders ekonomiska situation. Sa? a?r fallet a?ven i Sverige da?r entrepreno?rskapet a?r bekymrande la?gt trots goda fo?rutsa?ttningar. Fo?ljaktligen har entrepreno?rskapet blivit ett omdiskuterat a?mne bland forskare sa?va?l som politiker vilka nu stra?var efter att stimulera nyfo?retagande och sto?djer hja?lpande entrepreno?rsorganisationer samt andra insatser.

Vanligtvis har de flesta vuxna svenskar na?gon typ av relation till en bank. De svenska storbankerna erbjuder alla likartade tja?nster och produkter. Ett av bankernas stora konkurrensmedel a?r ra?ntorna, dock a?r det inte stora skillnader mellan ra?nteniva?erna.